– Det är bra stängsel runt hagen, men det är öppet mot en sjö. Vargarna kom sjövägen, säger Mikael Fransson, rovdjurshandläggare och besiktningsman vid länsstyrelsen i Stockholm om vargattacken, som upptäcktes i onsdags vid Nådhammar.
Angreppet skedde i Sjundareviret, där det enligt den senaste inventeringen finns två vuxna vargar och två valpar, som föddes våren 2019.
Det var tredje gången det fötts valpar inom Sjundareviret, som är ett gränsrevir mellan länen Stockholm och Södermanland.
Tar alltid DNA-prover efter vargattacker
– Vi tar alltid DNA-prover efter vargangrepp, säger Mikael Fransson.
De topsade såren på de döda fåren i närheten av Nådhammar är svåra att få DNA-träff på när det gäller rester av vargsaliv.
– Men det spårades med hund från hagen. Då hittades vargspillning, som kan ge DNA-svar. I legor hittades även varghår. Men det behöver vara med hårsäckar för att få DNA-svar, förklarar Mikael Fransson.
Första vargangreppet sedan 2018
Det är första gången på över ett år som det är problem i med vargattacker i Sjundareviret, enligt honom.
– Det har i varje fall inte rapporterats något sedan 2018.
Massakern på Molstaberg
Då var det ett 60-tal får som dog efter två vargangrepp vid Molstabergs säteri utanför Gnesta.
Efter att skyddsjakt nekats med motiveringen att det inte gjorts tillräckligt för att skydda fåren lades fårproduktionen ner.
”Jag orkar inte gå ut och plocka döda djur hela tiden”, förklarade ägaren som hade Stocholms läns största fårgård med som mest cirka 1 000 får.
Vargarna i reviret har skandinaviskt ursprung och ses inte som ”genetiskt värdefulla”.
– Det är vanliga bondvargar, kommenterar Mikael Fransson.
